Tandlossning

Så skriver landets ledande expert på tandlossningssjukdomar Björn Klinge i sin bok Munnen. Tänder, kropp och själ, utgiven på Karolinska Institutet Universitetspress. Björn Klinge, dekan och övertandläkare i parodontologi vid Karolinska Institutet, är dekan på Odontologiska fakulteten, och på Malmö Universitet. Denna lektion är till stora delar hämtad ur hans bok.

• Plack är mjuka beläggningar på den synliga delen av tandytan som man själv kan borsta bort.
• Tandsten är hårda beläggningar under tandköttet  – gammalt förkalkat plack – som innehåller mängder av bakterier vilka bryter ned käkbenet.

I sin forskning har Björn Klinge särskilt ägnat sig åt tandlossningssjukdomar. Så här skriver han inledningsvis:

”Rädslan för att bli tandlös nämns ofta då man blir tillfrågad om värsta tänkbara livssituation. Att förlora alla tänder och bli tandlös hamnar, åtminstone för kvinnor, i samma grupp som att drabbas av bröstcancer eller att förlora allt hår på huvudet.”

Ordet paradontium betyder ”runt om tanden”. Tandlossningssjukdomar är en grupp sjukdomar som påverkar tandens stödjevävnader.

De vanligaste sjukdomarna i denna grupp är

• Tandköttsinflammation (gingivit)
• Parodontit

Tandlossningsprocessen börjar oftast med en tandköttsinflammation, d.v.s. blödande tandkött. Alla kan vi drabbas av parodontit, men Björn Klinge nämner ett par riskfaktorer: rökning och diabetes. Han påpekar också att en ärftlig komponent föreligger.

All inflammation utvecklas inte till parodontit, men om parodontit förekommer har den föregåtts av gingivit. Boven – eller bättre uttryckt bovarna – i dramat är bakterier. När bakterierna förekommer ovanför tandköttskanten kan de avlägsnas (eller åtminstone minska) av patienten själv med hjälp av tandborste, tandtråd eller tandstickor. Man kan därutöver hålla munnen ren med  bakteriehämmande munsköljning, exempelvis klorhexidin, som finns att köpa på apotek.

Om bakterierna tillåts komma ner under tandköttskanten är det omöjligt för patienten att själv hålla rent. Då krävs professionella åtgärder från tandvårdsteamet. Med tandstensskrapor eller med ultraljudsinstrument kan tandfickorna saneras från tandsten, d.v.s. förkalkningar med bakterier.

Det råder starka och vetenskapligt belagda samband mellan parodontit och flera vanliga kroppsliga sjukdomar som diabetes, luftvägssjukdomar, graviditetskomplikationer, reumatoid artrit och hjärt-kärlsjukdomar. Orsakssammanhanget mellan parodontit och annan ohälsa är entydigt dokumenterat. Omfattande forskning pågår världen över för att kartlägga sambandet parodontit och allmän hälsa. 

Om man har flera tandköttsfickor som är över 4 mm djupa, ja ibland 6-8 mm djupa, är den sammanlagda sårytan i många fall att jämföra med ett öppet sår på hela handflatan. En sådan sårig hand stoppar man inte i grus eller jord, man arbetar inte med den handen alls. Man förbinder såren, håller handen högt, ja kanske rent av sjukskriver sig. Men såren i munnen låter man stå oskyddade i +37 graders fuktig miljö  och matar dem med föda så att bakterierna trivs. Gissa om kroppens försvarsmekanismer får jobba dygnet runt!

Bakteriebeläggning ovanför tandköttskanten växer in i tandköttet, om den inte stoppas med noggrann munhygien. Tandköttet blir då rödare, mera lättsvullet och lättblödande. Björn Klinge talar om inflammationsförändringar. Behandling av tandlossningssjukdomar sker på olika sätt, beroende på graden av inflammationsförändringar. Den genomgående behandlingsstrategin är att rensa tandköttsfickorna från bakterieinfektion. Därigenom bryts den onda cirkeln Bakterieinfektion-Tandköttsinflammation-Nedbrytning av stödjevävnad-Tandlossning.

Hur arbetar en ficktjuv? Han eller hon tömmer fickorna på plånböcker med sedlar, kreditkort och körkort, liksom nycklar och ID-kort.  När ficktjuvarna Team Wennerlund är i farten är det i helt andra fickor och i ett helt annat syfte. Hos oss blir du inget brottsoffer. Tvärtom, vi befriar dina tandfickor från tandsten där bakterier utgör en skadlig del av beläggningen på tändernas ytor. I många fall kan parodontit vara svårbehandlad och kräva flera behandlingar och dessutom en livsstilsomläggning – fimpa för gott!.

Det hade varit roligare att säga att ett enda tandläkarbesök räcker, sedan är sjukdomen puts väck. Men sanningen är att parodontit kan vara ett svårbehandlat tillstånd som kan kräva återkommande besök över tid för att få kontroll på sjukdomen.

Detta sagt av en ”hederlig ficktjuv”. Ärlighet varar längst.

Olika stadier av tandlossning i tandköttet.